Rehabiliteringsbehov för patienter med adjuvant cytostatikabehandling i Östersund och Sunderbyn (REPAC-projektet)
Cirka 750 personer i Region Jämtland Härjedalen drabbas varje år av cancer. Upp emot två tredjedelar blir helt botade. Många gånger kan det krävas både operation, strålning och cytostatika för att uppnå varaktig bot. Behandlingar som sammanlagt kan ta ett halvår att genomgå. Något som frestar på både fysiskt och psykiskt för den som drabbas, men också något som påverkar partner och familjemedlemmar. Att efter behandlingen kunna återgå till ett välfungerande friskt liv är av största vikt. Många klarar det av egen kraft. Andra kan behöva olika rehabiliterande insatser för att det ska fungera.
I dagsläget finns otillräcklig kunskap om vem som behöver stöd, när stödet behövs och vilken typ av stöd personer behöver av rehabiliterande sort. Någon riktigt systematisk rutin för hur vården ska hitta de personer som behöver extra stöd saknas.
Resurserna vad gäller kompetenta personer som kan tillhandahålla olika former av stöd är också mycket begränsade. Behövda yrkeskompetenser kan vara socionomer/psykologer som kan ge samtalsstöd, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, dietister, sexologer, lymfterapeuter, smärtläkare med flera.
Det jämtländska behovet
Jämtlands läns cancer- och omvårdnadsfonds stöd till detta forskningsprojekt är ovärderligt för att kunna besvara frågor om hur behoven ser ut just här i Jämtland. Internationellt finns vissa studier gjorda i USA, Taiwan och andra länder. Men vi behöver veta hur vi ska tillgodose dessa behov av rehabiliteringsstöd på bästa sätt här i Jämtland. För de människor som drabbas här i vår omgivning. Det gäller att använda våra begränsade sjukvårdsresurser på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt.
Forskningsfrågor som studien försöker besvara är:
- När under behandlingen är behovet av rehabiliteringsstöd störst?
- Vilka typer av behov är vanligast? Dvs vilken yrkeskompetens efterfrågas oftast?
- Skulle vi tidigt kunna förutse vilka patienter/närstående som framför allt behöver stöd?
- Hur snabbt återhämtar sig patienter/närstående efter avslutad behandling?
- Hur stora behov av rehabiliterande stöd har partners och andra familjemedlemmar?
- Är det skillnader mellan könen eller mellan olika åldersgrupper vad gäller rehabiliteringsbehoven?
För att kunna få tillförlitliga svar på dessa frågor behövs minst 125 studiepatienter och lika många närstående i Jämtland. Fondens stöd har möjliggjort en deltidsanställd (25%) forskarassistent som rekryterat studiepatienter och närstående och sedan skickat ut sammanlagt fem enkäter till dessa under 1,5 år. Enkäter med hundratalet frågor har fyllts i innan cytostatikabehandlingen startats, under pågående behandling, efter avslutad behandling och sedan sex och tolv månader senare.
För att i ett senare skede ha möjlighet till jämförelser mellan olika behandlingsmetoder, har lika många studiepatienter rekryterats från Sunderby sjukhus i Norrbotten. Där har tjänsten som forskarassistent finansierats av Cancerforskningsfonden Norrland i Umeå.
Studien startades i början av 2016 och beräknas vara avslutad i slutet av 2019. Analyser längs vägen har resulterat i fyra examensarbeten på läkarutbildningen. Redan nu har studien givit påtagligt stöd för hur cancerrehabiliteringen ska förbättras här i regionen för drabbade invånare och deras närstående.
Mer information kan fås via
Bertil Axelsson – Överläkare, professor Östersunds sjukhus, 070 580 56 51
Lina Eriksson – Forskningsassistent, arbetsterapeut, Östersunds sjukhus, 076 835 40 39